Nu börjar man verkligen ha nytta av att kunna alla konstiga byten, för idag var det dags att träna på olika kombinationer. Vi provade vi på något som kallades dubbelbox. Här gällde det att kunna styra ut hunden. Ut ifrån sig, i en kurva, för att sedan visa med kroppsspråket vart nästa hinder var, UTAN att hunden skulle komma smitande mellan hindetstöden. Det gick faktiskt bra. Shaia tycker  dock att det är lite svårt med "ut" komandot. Hon vill gärna snedda, vilket göra att hon hoppar som en helikopter! Då är risken stor att hunden river hindret. Men som jag sagt förut...det är bara att nöta och nöta.

Vi har vid tidigare tillfällen tränat på frammåtbjudnngen, att få hunden att ta alla hinder som står rakt framför den, när man då tex ropar -fram, fram! Det har Shaia blivit jätte duktig på. Där kan man verkligen tjäna tid om man har en hund som vågar springa ifrån matte på det viset.

Alla gånger när vi är på kursen passar vi även på att träna på kontaktfälten på balanshindren. Shaia börjar känna sig mer och mer säker på "vippen" Nu håller vi endast i lite grann på nervägen. Däcket tränar vi extra på oxå. Där vill fröken gärna smita emellan.

Det som är genomgående, hittills på kursen, är tyvärr att Shaia är väldigt disträ! Hon gör lite som hon vill ibland, stannar och luktar och tar sina egna pausar mitt i pågående bana. Tråkigt! Fattar inte varför! Treårstrots säger Ann, en av intruktörerna. Ja vi får väl hoppas på att det blir bättre om ett tag då. Man kan väl inte alltid vara bäst jämt.......eller    

Idag stod agilityregler på schemat. Det var rätt bra att få lite bättre koll. Saker man bör tänka på som kan vara bra om man ska tävla men även i sitt fortsatta tränande. 

Väl ute på banan tränade vi vidare på de byten vi lärt oss samt slalom ingångar.

Shaia har faktiskt gjort riktiga framsteg när det gäller slalom. Men idag skulle vi visst börja krångla till allt genom att kunna föra hunden även från höger sida. Det ställe till en viss förvirring!

När det gäller slalom är det ett sådant hinder som kräver massor och åter massor repetition. Vi har alltid tränat med Shaia på vår vänstra sida och visat henne tydligt med vårat kroppsspråk hur hon ska röra sig. Idag skulle vi börja träna på att kunna ha hunden på vår hägra sidan, i ett så kallat häger slalom. Det svåra i det är att hunden ska ta första pinnen som vanligt. Dvs att hunden i ingången har första slalompinnen på sin vänstra sida, oavsett vilen sida föraren står på! Det blev lite krångligt att förklara. Då kanske ni förstår hur det blev i Shaias lilla ärta  

Målet är att hon ska kunna ta slalomet "själv"  Vi ska kunna stå tio meter bort och säga -Slalom!  

Så är det egentligen med alla hinder. Det är därför det är så viktigt att man har "döpt" alla hinder till olika saker och att man som förare säger de namnen tydligt alla gånger när man tränar!

Idag gick det väl lite bättre faktiskt eftersom jag var lite mer rörlig. Men låångt från normal.

Vi hade lite repition på framförbyten samt blindbyten först. Sedan gick vi vidare och tränade  bakombyten. 

Då fick vi först träna på en upploppsraka för att få hunden att dra frammåt, utan matte, det gick super bra.

Sedan skulle vi lägga till ett bakombyte mitt på rakan och få hunden att stanna av och vika vänster upp på A-hindret. Även det gick super bra! Shaia lyssnade direkt på mig och vi kunde fullfölja banan.

Nu längtar jag bara tills att jag blir mitt vanliga jag igen för Shaias skull och att kunna springa normalt och kunna köra fullt ut.

Shaison har tyvärr börjat tycka att det är en prima idé att skälla så fort hon inte får som hon vill. När jag binder henne vid en stolpe för att träna passivitet så hörs hon över hela planen!! Vilket INTE hör till hennes vanliga beteende. Men det är bara att fortsätta ignorera!

                                                    Hon är i alla fall världens sötaste hund!

                                          Frammåtbjudning/Framförbyten/Blindbyten

1:a träningstillfället. Shaia var laddad till max. Lite väl max kanske   Hon tog tillfället i akt och utnyttjade att jag inte kunde gå ordentligt och att jag inte var som jag brukar vara.  - Åh...jag kan bita i kopplet och veva med tassarna och skälla på matte när vi ska stå still och titta på de andra!!

Vi var åtta st hundar i gruppen, två av dem var med på nybörjar kursen i höstas så det var kul. Vi började inne i klubbstugan med lite genomgång, där skötte sig dock Shaia exemplariskt, skönt. Det slitet har gett resultat. Det var när vi kom ut, och efter första övningen som hon märkte att jag inte var som jag brukar, sädär allert och lekfull.

Vi fick träna på något som heter Framförbyten och Blindbyten. Jag VET att vi hade klarat den banan mer än galant om jag kunnat springa. I och för sig så klarade vi den första gången, helt felfritt, men sedan när jag skulle göra det igen så sa mitt knä ifrån!! Då tyckte Shaia att jag var konstig och sprang runt för att se mitt ansikte med en frågande blick - vad gör du matte ?

Men jo ja det gick bra, det är bara jag som vet vad vi kan och som har höga krav! Dessvärre blir det svårt att hinna träna tills nästa gång då vi ska kunna detta för att sedan gå vidare och lära oss Bakombyten.

Vi passade på att träna på slalom och alla balansbrädor idag i stället. (det är i ett lugnare tempo) Det gick jätte bra. Shaia gjorde stora framsteg på Vipp brädan. På nervägen släppte vi den med 20 cm kvar så hon fick känna på smällen...inga problem...stolt matte 

Ja nu är det faktiskt dags igen...med både det ena och det tredje!!

Träningen har det blivit lite si och så med sedan i höstas (förutom den vanliga diciplinen såklart)

Men även bloggandet har, som vaaanligt, halkat efter. 

Imorn drar Agility fortsättningskursen igång på http://www.soderkopingsbk.com/   Det ska bli såå kul.

Men jag är lite nervös! Dels för att jag opererade menisken för en vecka sedan och har lite svårt att gå och dels för att det var länge sedan vi tränade agility. Det var inte sedan tävligen i höstas. Så vi åkte till Norrköpings BK för en vecka sedan och kände lite på det, både för vår egen del och för Shaias del och det gick bra! Hon tyckte det var suuuper kul hi hi  

Just i detta nu var jag tvungen att slänga in ett litet inlägg...

Framgång föder framgång verkar det som!

Shaia och jag har tränat lite på att göra det festliga tricket att lägga gogis på näsan, kasta upp det i luften ocg fånga det . Iag satt även det, hon är ju för bra     

Hon blev helt förvånad själv över vad som hände, men säkert mest över mina entusiastiska applåder och stora glädje ha ha...  

Idag var det dags! Jag har drömt om detta flera nätter och varit super nervös!  Som tur är så var Ann Loorents på plats som fick fungera som min mentor hi hi.

Shaia tävlade i hoppklass A och hoppklas B.

Vi var på plats en halvtimme innan det var dags att gå banan, vilkem bestod av 18 hinder! Hjälp, vi har ju bara övat på typ åtta hinder  träning träning tänkte jag.

Först skulle S och M strl på hundar hoppa och sen var det dags för L.

Där var vi först ut!

Jag hade bestämt mig för att inte bry mig om tiden utan göra allt lungt och rätt.

Vem är klockren om inte Shaia! Heeelt otroligt!

Hon tog däcket som om hon inte gjort annat. Ett hinder är hon påväg att springa bredvid pgav hög fart och svår sväng så det blir 5 fel och då korrigerar jag henne med att vidröra henne med handen vilket blir 5 fel till, sen rev hon sista hindret, det var en snäv sväng och vi hade full fart! Men fatta...mitt lilla blåbär tar sig igenom banan i stort sett "felfri"    

Det var inte bara jag som var stolt efteråt!! Vi kom 8:a av 14 hundar!

Efter prisutdelningen var det dags att gå banan för hoppklass B. Jag visste om från början att detta var egentligen överkurs för oss, men vi ville träna. Jag insåg ganska snart att här var det väldigt konstiga svängar och trixiga hinder, 19 st, och dessuton 12 slalom pinnar!! Vi har ju då bara tränat på fyra...

Väl på startlinjen har jag återigen en taggad liten ivrig Shaia.

Klockrent genom däcket igen och väl framme vid slalomet samlar jag upp henne (men inte tillräkligt mkt) hon tar förtsa pinnen men sen blev det kortslutning, 5 fel, jag går tillbaka och gör om det, lugnare och visar tydligare vad som gäller och vad gör Shaia.....sätter 12 pinnar!!!!!

Resterande del av banan går som en dans på rosor, men lungt och metodiskt så vi får visserligen tidsfel men vad gör det! Jag fick massa beröm av folk och en bamsekram av Ann! Vi slutar 5:a av tio hundar.

Jag kan säga såhär, detta var lååångt ifrån vad vi hade räknat med  

Jag är världens stoltaste matte med världens bästa hund!

Idag gick det så mkt bättre, med "vippen" alltså. Det var som att Shaia var mentalt förmededd på att "marken" skulle ge vika. Vi tog den flera gånger och gav henne mindre och minde stöd i nedfarten och det kände väldigt bra. Detta är självklart något vi kommer att få träna mkt på men känslan satt där, skönt!

Så var det då dags för vår lilla "avslutnings-tävling" Vi fick för första gången prova att köra en liten bana. Vi gjorde momenten som på tävling vilket kändes vädigt bra att få prova på. Resultatet för Shaia blev i förta rundan 1:a och 2.a plats och i den andra 1.a och 5:e. Vi är super nöjda och de fel vi fick var väldigt lärorika. När man utvärderar ser man exakt varför det blev som det blev, man var helt enkelt för otydlig. När både hunden och en själv är gröna på detta så gäller det att vara över tydlig och framför allt att ta det lugnt.

Men som sagt, vi är mer än nöjda med Shaia´s framsteg och att kursen har gått så bra och att våra "kursare" har lärt oss massa bra tips. Speciellt tack till Ann, som verkligen gav det där sista avgörande tipset vad gäller slalomen. Det har jag glömt att skriva om men slalom, fyra pinnar har vi tränat på genom hela kursen. Det är ett moment som helt enkelt bara måste nötas och nötas. Vi fick börja med, vid flera kurs tillfällen att bara träna ingången och där ge massor av beröm. Det är super viktigt att hunden säter förta pinnen sedan kan resten komma av sig själv så småningom, typ ett halvår fram i tiden fick vi höra..

                             Som sagt tack till Söderköpings BK!